Bröllopsklänning!

Ja, för oss som förmodligen aldrig kommer att gifta oss är ju denna nyhet på butiken VILA en fin gest. Det är tydligen mode att klä sig i något som närmast kan liknas vid en brudklänning. Jag höll i den länge, poserade med galgen vid hakan och plutade med läpparna. Precis när jag började tänka tankar som att kasta bak huvudet för spontana skratt och tack tack för att ni kunde komma.. sansade jag mig och hängde tillbaka den. Skamset.

Hämtade min avkomma på skolan och besökte frisören. Klippte av henne nästan hela barret. Ingen är nöjdare än Nora själv, fick hon välja skulle det vara snagg. Men riktigt där är vi inte än, det där med värnplikt och baksnus får vi ta eftersom.

Sedan smällde det till ordentligt, köpte grejer jag annars himlar med ögonen när jag ser. Typ mascara och annat kvinnligt tjafs. Fann även jeansen jag sneglat på ett tag. De kostade 600 kronor men kändes som en investering. Minns tiden då jag köpte enskilda plagg för 1500-2000 spänn med fasa. Hur tänker man då? Finns det inte bättre saker att slösa stålar på? Fadderbarnet? Läkare utan gränser? 10 bag in box? En musköt? Ja jeans är inte värt det iallafall.

Nu sitter jag här ensam med en kopp. Katten bresar på golvet, Nora ligger och läser och jag.. är bara ensam. Känns konstigt, men förmodligen välbehövligt.

Ska rota reda på någon film som jag kan se, jag tror det får bli en skräckrulle ikväll utan risk för tårar. Nackdelen är att jag kommer tvinga Nora att vara vaken tills den är slut, och förmodligen en stund efter det också. Barnsligt förtjust i att bli skräckslagen om jag har någon som är mer skräckslagen brevid mig.